www.reseledaren.nu - världens hemsida!

AUSTRALIEN - BRISBANE



Betygsätt resmålet:
FAKTA AUSTRALIEN - BRISBANE
VAR PÅ VÄRLDSKARTAN

(Australien generellt)
Yta: 7 682 300 km2 (Sverige 449 964 km2)
Folkmängd: 20 milj
Befolkningstillväxt per år: 1,6 %
Medellivslängd: Män 73,8 år Kvinnor 80 år
Barn per fertil kvinna: 1,9 st
Huvudstad: Canberra (330 000)
Språk: engelska
Religion: protestantism
Statsskick: förbundsstat, medlem av Brittiska samväldet
Nationaldag: 26 januari (första bosättningen 1788)
FN-medlemskap: 1945
Valuta: 1 dollar (AUD) = 100 cent
BNP per capita: 17 510 USA-dollar (Sverige 23 750 US-dollar)
Tid: + 9 timmar i Brisbane (se upp med sommar/vintertid!)

(se även tidszoner »)

australien_-_brisbanes placering i världen


FLAGGA AUSTRALIEN - BRISBANE
australien_-_brisbanes flagga
Stjärnbilden till höger är Södra korset. Den stora stjärnan till vänster symboliserar Australien. Storbritanniens "Union Jack" är infälld.

OM AUSTRALIEN - BRISBANE
Brisbane

En modern och blänkande stad mitt på Australiens östkust i delstaten Queensland. Staden i sig är ganska trist, men vackert modern med skyskrapor i guld- och silverblänkade fönster.
Varför åker man då till Brisbane, ja det kan man fråga sig. Men efter ett tag så märkte vi att det kanske inte var så dumt, det vimlade av snygga tjejer överallt. Faktum var att det var den tjej-tätaste staden som vi sett i Australien. Men om man nu bortser från detta, så finns det egentligen inte så mycket att se i själva city, man får ta sig utanför staden helt enkelt.

För att åka till Brisbane så valde vi alternativet tåg från Sydney, ett tåg som släpar sig fram, resan tog ungefär 14 timmar. Har man tur kan man få se någon vild känguru eller Wallabi, om man inte åker natt-tåget som vi gjorde. Det går även bussar, som är billigare än tåget. Det är lustigt att Australien inte har ett snabbare tåg, detta var löjligt långsamt. Det berodde dels på tåget i sig men också på den slingriga rälsen.

Några mil söderut om staden Brisbane finns det mer populära stället Surfers Paradise, dit många åker för att surfa i de stora vågorna. Där även flera Australienska såp-operor har spelats in. Och ytterligare lite söderut så kommer man till Currumbin Sanctuary, en park med känguruer och vilda Lorrikiter (ca 3 timmars busstur från Brisbane). Tro inte att det var lätt att få några Lorrikiter till sin tallrik med någon bröd-vatten-gröt, det tog mig nästan en timme innan någon landade !!
På vägen ut till Surfers Paradise passerar man även ett stort nöjesfält och en variant på Universal Studios (som finns i LA) här heter det Movie World, där flera saker som varit med i diverse Hollywood filmer finns att beskåda, samt massa andra nöjesaktiviteter.

Att klappa en känguru hör inte till vardagen direkt, man var lite skraj om man skulle få sig en spark, men de var väldig snälla.

Självklart måste man även ta en tur med hjulångaren Kokaburra Queen, det hör liksom till när man är i Queensland. På båten kan man antingen bara ta en förmiddagstur med fika eller boka en middag på kvällen. Kanske inte det mest spännande, men härlig avkoppling.


australien_-_brisbane

australien_-_brisbane

Matar vilda Lorrikiter i Currumbin Sanctuary
Matar vilda Lorrikiter i Currumbin Sanctuary


Klappar kängurus i Currumbin Sanctuary
Klappar kängurus i Currumbin Sanctuary


Kokaburra Queen
Kokaburra Queen


MER OM LANDET...
Mer om Brisbane [bri_zbIn],

huvudstad i delstaten Queensland på Australiens östkust, landets tredje största stad. 1,3 milj. inv. Den är medelpunkt i ett stort jordbruks- och gruvdistrikt och har en viktig hamn och bl.a. varvs-, stål- och maskinindustri. Kusterna runt staden har exploaterats hårt för turismen, bl.a. Guldkusten i söder. Brisbane anlades från 1820-talet som straffkoloni och öppnades 1842 för allmän kolonisation.

Massor mer om Australien [av latin terra australis, ”Sydlandet”],

under antiken benämning på en okänd sydlig kontinent; namnet Australien har använts sedan början av 1800-talet], den minsta och geografiskt mest isolerade av världsdelarna. Den är Europas antipod (belägen på motsatt sida) på södra halvklotet. Kontinenten omfattar australiska fastlandet, Tasmanien utanför sydostkusten och några smärre öar. Den har i stort sett samma utsträckning som Australiska statsförbundet, som vanligen också kallas Australien. Tidigare räknades också Nya Zeeland, Nya Guinea och Stilla havets öar till världsdelen Australien.

Landformer. Australien ingick en gång i urkontinenten Gondwanaland och var förenad med Asien genom en landbrygga. Det omges av hav, Indiska oceanen i väster, Stilla havet i öster. Kontinenten har släta kuster och få öar. I sydöst finns goda naturhamnar, bl.a. vid Sydney och Brisbane. Utanför nordöstra kusten sträcker sig Stora Barriärrevet, världens längsta korallrev (ca 2 400 km) med unik marin flora och fauna. Kusten i norr är mestadels flack och sumpig, sydkusten brant. Huvuddelen av Australien (västra och centrala delarna) är ett torrt platåland med stora öknar, bl.a. Stora Victoriaöknen. I det inre finns några få bergmassiv (Macdonnel Range och Musgrave Range) och enstaka rundslipade restberg av rödbrun sandsten som höjer sig över den flacka terrängen (Ayers Rock, Mount Olga).

Österut sänker sig landet och bildar flera bäcken. Ett av dem utgör en enorm artesisk bassäng: grundvatten pressas (eller pumpas) upp från stora djup, vilket möjliggjort uppodling av det torra området. Söderut ligger avloppslösa saltsjöar som under torrtid avdunstar och blir träsk eller torkar ut helt (bl.a. Eyresjön, 12 m under havsytan). Mer än hälften av kontinentens yta saknar avrinning till havet, och floderna torkar i regel ut; en flod som har vatten enbart under regntiden kallas creek. Den enda större, ständigt vattenförande floden är Murray i sydöst med bifloden Darling.

Östkustens högland är ett system av bergskedjor, Great Dividing Range, som är kontinentens vattendelare. De löper innanför kusten i nord–sydlig riktning från Cape York till Tasmanien (4 000 km). Bergen når högst i sin sydligaste del, de vintertid snöklädda Australalperna med Mount Kosciusko, 2 230 m. Väster om Sydney ligger Blue Mountains.

Klimat. Sydaustralien har ett klimat som påminner om Medelhavsområdet, och den subtropiska östkusten får i regel stora regnmängder genom sydostpassaden. Nordaustralien har tropiskt klimat och kan få häftiga monsunregn, ibland cykloner. I kontinentens inre råder fastlandsklimat med stora temperaturskillnader mellan natt och dag. Här regnar det mindre än 250 mm per år, t.ex. vid ökenstaden Alice Springs. Torkan kan någon gång avbrytas av våldsamma regn. Under torrtiden ödeläggs ibland stora områden i sydöst av skogsbränder.

Växt- och djurliv. Det isolerade läget har givit Australien en säregen växt- och djurvärld med en mängd arter som bara finns här. I det torra inlandet växlar snårig buskstäpp (scrub), som blommar upp tillfälligt efter regn, och sterila saltstäpper med ökenområden. Skog finns huvudsakligen i nederbördsrika områden; i norr och nordöst savann- och regnskog, i sydöst skogar med många arter av högväxt eukalyptus, som är Australiens karaktärsträd. Buskvegetationen i söder påminner om macchian i medelhavsländerna och Sydafrika.

Det artfattiga djurlivet domineras av pungdjuren. Mest kända är känguruerna, som lever på grässlätterna, koalan (trädklättrande pungbjörn) och vombaterna. Australiens kloakdjur, näbbdjuren och myrpiggsvinen, är jordens mest primitiva däggdjur. Fågellivet är rikt med bl.a. emu och många papegojarter. Det finns krokodiler och många olika ormar, varav flera mycket giftiga. Till de få inhemska högre däggdjuren hör vildhunden, dingon, som nu är nästan utrotad. Man tror att den kommit tidigt till Australien med den invandrande människan. Kaninen inplanterades av de brittiska kolonisatörerna, förvildades snabbt och har gjort stor skada på betesmarker och grödor.



Australiska statsförbundet, Australien (engelska Commonwealth of Australia eller bara Australia),
självständig förbundsstat inom Brittiska samväldet. 18,8 milj. inv. Det omfattar i huvudsak australiska fastlandet med Tasmanien och består av sex delstater och två territorier samt några mindre öar i Indiska oceanen och Stilla havet. Landet gör även anspråk på en sektor i Antarktis (drygt 6 milj. km2).

Befolkning. I förhållande till sin väldiga yta har landet mycket låg folktäthet (ca 2 inv./km2), särskilt i det stäpp- och ökenartade inlandet. Omkring 90 % av befolkningen bor i städer, främst på de södra och östra kustslätterna, där kolonisationen en gång inleddes. Men det glest bebodda Västaustralien, som omfattar 1/3 av landets yta, har haft en snabb folkökning sedan man gjort rika mineralfynd, bl.a. av järnmalm. Australiens största stad och kommersiella centrum är Sydney, belägen vid en av världens förnämsta naturhamnar, Port Jacksonviken, i Nya Sydwales. Andra betydande städer är Melbourne och Adelaide på sydkusten, Brisbane i Queensland på östkusten och Perth i Västaustralien. Förbundshuvudstaden Canberra (invigd 1927) utgör ett eget territorium sydväst om Sydney. Av ursprungsbefolkningen, aboriginerna, återstår i dag ca 145 000, som lever bl.a. i omfattande reservat i främst norra Australien. Vid européernas ankomst var de omkring 700 000. De har varit en missgynnad grupp, men på senare tid har deras villkor förbättrats.

Språk och religion. Omkring 90 % av befolkningen har sitt ursprung på Brittiska öarna, och engelska är officiellt språk. Från de första kolonisatörernas ankomst och in i vår tid har Australiens kultur och livsstil präglats av brittiska traditioner och institutioner. Kristendomen är den dominerande religionen, ca 75 % av befolkningen. De största samfunden är den anglikanska kyrkan (engelska nationalkyrkan) och den katolska kyrkan, vilken infördes av irländare. Anglikaner och katoliker utgör vardera omkring 25 % av befolkningen. Andra stora samfund är presbyterianer och metodister.

Invandring. En stor del av befolkningen är ättlingar till de straffångar som på 1700- och 1800-talen deporterades från Storbritannien till den nyupptäckta kontinenten. Fångarna blev arbetskraft i de framväxande kolonierna. En del frigavs och fick jord att odla. Snart kom allt fler fria immigranter, nya delar av kontinenten utforskades och med 1850-talets guldrush i sydöst sköt invandringen fart och befolkningen tredubblades på tio år. I början av 1900-talet skärptes invandringslagarna (kineser och polynesier utvisades) och länge mottogs bara vita immigranter; det var mest britter och irländare men också holländare, tyskar, greker m.fl. Under det ekonomiska uppsvinget efter andra världskriget kom en ny invandrarvåg och från 70-talet har också icke-européer tillåtits invandra; de flesta av dessa kommer från Asien och Stillahavsområdet. Under senare år har den totala invandringen legat runt 100 000 per år. Australien har varit ett typiskt invandrarland, som behövt de nya medborgarna för att bygga upp landet. Alltjämt söker sig många till Australien, som dock ställer vissa yrkes- och utbildningskrav på invandrarna.

Näringsliv. Australien har enorma naturtillgångar och landets ekonomi är beroende av råvaruexporten (mineral och jordbruksprodukter). Jordbruket var länge huvudnäring. Med början under andra världskriget, när landet var isolerat från Europa, byggdes industrin ut kraftigt. Jordbruket sysselsätter nu bara 6 % av befolkningen. Det är högt mekaniserat och odlingsenheterna är stora, men torkan skapar problem. Bara 3 % av landets yta är uppodlad, och konstbevattning är på många håll en förutsättning. Australien är en av världens ledande veteleverantörer. Vete odlas i de regnrika områdena innanför östra kustbergen. Andra produkter är socker, bomull, tobak, grönsaker och frukt. Vinodlingen är omfattande. Skogar finns bara i de östra bergstrakterna och på Tasmanien, och skogsbruket spelar mindre roll. Både timmer och pappersmassa måste importeras. Boskapsskötseln bedrivs extensivt på de stora slätterna. Tillgången på betesmarker är nästan obegränsad (1/3 av landets yta). De stora hjordarna av biffkor strövar fritt och vaktas av stockmen. Runt storstäderna i sydöst hålls mjölkkor för mejeriproduktion. Landet har världens mest omfattande fåravel (införd på 1790-talet). En fårfarmare kan ha från ett par tusen till uppemot 30 000 djur, som ger ull, kött och hudar. Australien är en betydande fiskenation, bl.a. exporteras skaldjur.

Australien är en stor exportör av olika mineral. De svarar för 1/3 av det totala exportvärdet. Guld utvinns fortfarande i mindre skala, men numera är landet framför allt en ledande producent av högvärdig järnmalm (nya fyndigheter upptäcktes 1961 i Västaustralien) och bauxit, liksom av bly och zink. Man bryter också nickel, koppar och tenn. Det finns gott om stenkol framför allt i sydöst och där utvecklades den första industrin. I Bass sund mellan fastlandet och Tasmanien har man på senare tid gjort stora fynd av olja och naturgas. Olja finns också på andra håll och den räcker nästan för landets behov. Man har funnit stora mängder uran i Nordterritoriet, men brytningen är omdiskuterad. Ett avancerat projekt som sammanlänkat flera floder i Australalperna ger ett elkraftstillskott och gör det möjligt att konstbevattna stora områden i sydöst.

Mineraltillgångarna blev grunden för en betydande tung industri (järn- och stålverk, aluminiumverk, maskin- och biltillverkning). Näst viktigast är livsmedelsindustrin, som förädlar jordbrukets produkter. Asiens industristater och USA är Australiens viktigaste handelskontakter. Till Japan exporteras stora mängder stenkol och järnmalm. Tidigare var Storbritannien den främsta handelspartnern.

Turismen växer snabbt. Populära resmål är Sydney med natursköna omgivningar, kusten vid Brisbane (Gold Coast med Surfer’s Paradise), Stora Barriärrevet utanför Queensland och, mitt inne på kontinenten, den väldiga klippan Ayers rock, som är en helig plats för aboriginerna.

Historia. Europeiska sjöfarare nådde Australiens kuster på 1600-talet, bl.a. portugiser, spanjorer, holländare och britter. Mer än 100 år efter upptäckten av ön Tasmanien seglade James Cook in i Botany Bay söder om Sydney 1770 och annekterade området för britternas räkning. I nästan hundra år (1788–1868) utnyttjades Australien som straffkoloni. Längs kusterna växte flera bosättningsområden fram. De fick viss självstyrelse på 1850-talet, och 1901 förenades de i en förbundsstat som blev självstyrande dominion i Brittiska imperiet. Bristen på arbetskraft var stor när ett nytt samhälle skulle byggas upp. Arbetarrörelsen fick tidigt en stark ställning. Australien var från slutet av 1800-talet ett föregångsland när det gäller politiska och sociala reformer (åtta timmars arbetsdag, kvinnlig rösträtt, ålderspension). Inrikespolitiskt har två partier eller grupper stått mot varandra: å ena sidan det nationellt inriktade arbetarpartiet, labor (ALP), å andra sidan det konservativa och brittiskorienterade liberala partiet (LP) som leder en koalition med nationella partiet (NCP), vilket grundades som ett landsbygdsparti. Efter ett långt regeringsinnehav för de borgerliga på 1950- och 60-talen dominerade arbetarpartiet politiken från början av 1980-talet. Efter 13 år av labourstyre tog de borgerliga över vid 1996 års val.

Utrikespolitiskt har Australien varit orienterat mot västvärlden. Landet deltog med de allierade i båda världskrigen och stred på FN:s sida Koreakriget och på USA:s i Vietnamkriget. De politiska och ekonomiska banden till Storbritannien försvagades efter andra världskriget. Australien närmade sig USA och anslöt sig till försvarspakterna ANZUS och SEATO. Ekonomiskt har man byggt ut kontakterna i Asien och Stillahavsområdet. Papua Nya Guinea, som förvaltats av Australien under FN, blev självständigt 1975. Vid en folkomröstning 1999 sade en klar majoritet nej till regeringens förslag om övergång till republik. Anledningen var inte främst monarkistiska sympatier utan att drottning Elizabeth skuller ersättas av en parlamentsvald (inte direkt folkvald) president.

(Källa BSL01)
MER FAKTA
vatten OK, men köp för att vara säker
mat » Ska inte vara några problem
prisbild Det är inte billigt här, priserna är som hemma i Sverige, det gäller det mesta, boende, mat, transport etc.
effektiv flygtid -
boende » Finns flera backpackersställen som är billiga samt även vanliga medelklasshotell närmare inne i city
övrigt Ta gärna bussen och åk utanför staden, där finns det mer att uppleva!
Och se upp med solandet, solen tar hårdare här än någon annanstans i världen, se om solskyddsmedel.
Läs även om - Sydney och Cairns

vaccination » vilket vaccin behöver du?

tidskillnader » se de olika tidszonerna

klädstorlekar & omräkningstabeller »


Spänning: 230 Volt
Frekvens: 50 Hertz

Elkontakt typ nr 9

Se alla elkontakter här »



Här kan du enkelt se aktuell valutakurs för detta land. Knappa in summan och tryck på "visa resultat", eller på "köp" om du vill köpa/boka valuta till detta land.
(Se även valutor »)

Click for Brisbane, Queensland Forecast Click for Brisbane, Queensland Forecast
RESEKOMPISAR
Söker du resekompisar till detta resmål, sök eller annonsera här:
resekompisar »

FORUM
Vad tycker du, skriv i forumet »

Karta AUSTRALIEN - BRISBANE
 

 
 

Logga in


Användarnamn


Lösenord


Ny användare »

Glömt lösenordet »

PROVA GÄRNA DEN NYA LAYOUTEN HÄR!»
Reseledaren.nu
- världens hemsida!
Anno 1997
Information och bilder, restips, planering av din resa.

Bookmark and Share
fredag den 24 oktober 2014