hjälp-text

REKLAM

Logga in »

AUSTRALIEN - CAIRNS

australien_-_cairnss flagga

Flaggan
Stjärnbilden till höger är Södra korset. Den stora stjärnan till vänster symboliserar Australien. Storbritanniens "Union Jack" är infälld.

Betyg som resmål
australien_-_cairnss placering i världen

Fakta
(Australien generellt)
Yta: 7 682 300 km2 (Sverige 449 964 km2)
Folkmängd: 20 milj.
Befolkningstillväxt per år: 1,6 %
Medellivslängd: Män 73,8 år Kvinnor 80 år
Barn per fertil kvinna: 1,9 st
Huvudstad: Canberra (330 000)
Språk: engelska
Religion: protestantism
Statsskick: förbundsstat, medlem av Brittiska samväldet
Nationaldag: 26 januari (första bosättningen 1788)
FN-medlemskap: 1945
Valuta: 1 dollar (AUD) = 100 cent
BNP per capita: 17 510 USA-dollar (Sverige 23 750 US-dollar)
Tid: + 9 timmar i Cairns (se upp med sommar/vintertid!)
(se även tidszoner »)

Cairns

Kanske det häftigaste stället i världen!?
Här finns så mycket att se och uppleva, Cairns tillhör ett av mina absoluta favoritställen som jag varit på. Cairns är verkligen ingen stor stad, det är väl några tusen som bor här, men staden domineras av äventyrslystna turister. Det finns lite hotell här och där så boendet ska inte vara något problem (om man inte kommer dit under högsäsong förstås). Staden ligger mellan berg som är inklädda med regnskog, och utanför staden ligger det små paradisöar och det stora barriärrevet. Och strax intill staden ligger det mangroveträsk med krokodiler.

Här i Cairns fick jag snorkla för första gången, först utanför ön Fitzroy island och sen i stora barriärrevet (Moore Reef), och det var verkligen en upplevelse. Alla dessa fiskar och färggranna växter som finns på botten, det var underbart. Fast lite skraj var man förstås om det skulle komma en haj eller en giftig manet. Varje gång man stoppa ner skallen för att se ner i vattnet så nog dök det alltid upp något konstigt djur, kunde vara någon lång blå fisk eller en massa små gula. Så det var otroligt spännande.

Fitzroy island
På ön Fitzroy Island stannade vi över en natt i en bungalow, det var en upplevelse i sig. Det blev inte mycket sömn den natten kan jag säga, det sprang ödlor på väggarna, i papperskorgen prasslade jättemyror som var ute efter någon gammal Cola-burk, stor skalbaggar kom surrandes, på natten kom det ett monsunregn, etc. Man var liksom inte van vid denna otroliga aktivitet på alla insekter och natur, men det var garanterat en upplevelse. Om man skulle kunna gissa var King Kong bor, så nog skulle Fitzroy Island vara en god gissning, en gammal vulkanö med höga berg i-klädda tät regnskog men fins stränder runt omkring.

Green Island
Green Island är också en paradis ö som Fitzroy Island, men här finns inga berg, ön är jätte liten och man går runt den på 30-40 minuter. Här domineras besökarna av japaner som gladligen åker hit för att snorkla och ta kort. Här kan man även åka en Semi-Sub, dvs. en slags ubåt med glasbotten som gör att man kan se under vattnet. Dock gör sig inte färgerna lika bra som om man snorklar själv. Och blåser det så gungar u-båten ordenligt, var några som var tvungna att ta sig upp ganska så omgående.
Tar man bort alla japaner, så nog har man hittat till paradiset alltid! Väl värt ett besök!

Vill man se en vild krokodil kan man göra det i mongroveträsken som finns strax utanför Cairns. Dock finns det inte så många krokodiler kvar, för människan håller på att utrota dem så klart. Det hände förut att en och annan krokodil kunde ta sig in i Cairns, men det var på den gamla goda tiden. Vi hade i alla fall tur och fick sen en vild krokodil på nära håll, ja inte för nära för då hade jag inte kunnat skriva denna text. men frågan är, ska man åka och titta på dessa vilda djur eller är det bättre man låter bli? För krokodilernas skull alltså, vi stör deras naturliga miljö, samtidigt som det då finns ett intresse att bevara krokodilerna vilda då man kan tjäna pengar på att visa upp dem, annars kanske det blir väskor av hela bunten!? Svår fråga. Gör det som är bäst för krokodilen (och alla djur för den delen)!

Som sagt, det är svårt att inte bli förtjust i staden Cairns med dess omgivning och miljö. Men den måste bevaras på alla sätt och vis! Om turismen gör att den tar skada eller om man då försöker bevara, det är frågan.
(Gå gärna in på min miljösida, se fakta)
Var ligger då Cairns? Jo det ligger på öst-kusten av Australien, väldigt långt norrut, nästan 300 mil nord om Sydney.

Ovan: Jag simmandes i stora barriärrevet

Ovan: Jag simmandes i stora barriärrevet


Ovan: Regnskog på ön Fitzroy Island

Ovan: Regnskog på ön Fitzroy Island


Ovan: En strand på Green Island

Ovan: En strand på Green Island


Ovan: Green Island (på avstånd)

Ovan: Green Island (på avstånd)


Ovan: Mangroveträsk med krokodi

Ovan: Mangroveträsk med krokodi


Ovan: Två typiska Cairns-fantaster

Ovan: Två typiska Cairns-fantaster


vatten
OK, men köp för att vara säker
Ska inte vara några problem
prisbild
Det är inte billigt här, priserna är som hemma i Sverige, det gäller det mesta, boende, mat, transport etc.
effektiv flygtid
-
Under lågsäsong kommer man billigt undan även här, fast då är ju risken för regn större, prisblid för hotell 200:- och uppåt, finns vandrarhem med sovsalar som troligen är mycket billigare.
övrigt
Passa på och se så mycket som möjligt när du ändå är här, även fast det är dyrt, det är det värt.
Och se upp med solandet, solen tar hårdare här än någon annanstans i världen, se solskyddsmedel.
Läs även om - Sydney och Brisbane
vaccination » vilket vaccin behöver du?
tidskillnader » se de olika tidszonerna
klädstorlekar & omräkningstabeller »

Elkontakt


Spänning: 230 Volt
Frekvens: 50 Hertz

Elkontakt typ nr 9

Se alla elkontakter här »


Valuta



Här kan du enkelt se aktuell valutakurs för AUSTRALIEN - CAIRNS. Knappa in summan och tryck på "visa resultat", eller på "köp" om du vill köpa/boka denna valuta.

Se mer om valutor här »

Vädret just nu

Click for Cairns, Queensland Forecast

Solen & Månens upp/nedgång

Click for Cairns, Queensland Forecast

MER OM LANDET AUSTRALIEN - CAIRNS

Mer om Cairns [kG_Inz],

stad på Australiens östkust, i nordöstra Queensland. 73 000 inv. Cairns är hamnstad och handelscentrum i ett jordbruksdistrikt och har en växande turism; staden är utgångspunkt för turer till Stora barriärrevet.

Massor mer om Australien [av latin terra australis, ”Sydlandet”],

under antiken benämning på en okänd sydlig kontinent; namnet Australien har använts sedan början av 1800-talet], den minsta och geografiskt mest isolerade av världsdelarna. Den är Europas antipod (belägen på motsatt sida) på södra halvklotet. Kontinenten omfattar australiska fastlandet, Tasmanien utanför sydostkusten och några smärre öar. Den har i stort sett samma utsträckning som Australiska statsförbundet, som vanligen också kallas Australien. Tidigare räknades också Nya Zeeland, Nya Guinea och Stilla havets öar till världsdelen Australien.

Landformer. Australien ingick en gång i urkontinenten Gondwanaland och var förenad med Asien genom en landbrygga. Det omges av hav, Indiska oceanen i väster, Stilla havet i öster. Kontinenten har släta kuster och få öar. I sydöst finns goda naturhamnar, bl.a. vid Sydney och Brisbane. Utanför nordöstra kusten sträcker sig Stora Barriärrevet, världens längsta korallrev (ca 2 400 km) med unik marin flora och fauna. Kusten i norr är mestadels flack och sumpig, sydkusten brant. Huvuddelen av Australien (västra och centrala delarna) är ett torrt platåland med stora öknar, bl.a. Stora Victoriaöknen. I det inre finns några få bergmassiv (Macdonnel Range och Musgrave Range) och enstaka rundslipade restberg av rödbrun sandsten som höjer sig över den flacka terrängen (Ayers Rock, Mount Olga).

Österut sänker sig landet och bildar flera bäcken. Ett av dem utgör en enorm artesisk bassäng: grundvatten pressas (eller pumpas) upp från stora djup, vilket möjliggjort uppodling av det torra området. Söderut ligger avloppslösa saltsjöar som under torrtid avdunstar och blir träsk eller torkar ut helt (bl.a. Eyresjön, 12 m under havsytan). Mer än hälften av kontinentens yta saknar avrinning till havet, och floderna torkar i regel ut; en flod som har vatten enbart under regntiden kallas creek. Den enda större, ständigt vattenförande floden är Murray i sydöst med bifloden Darling.

Östkustens högland är ett system av bergskedjor, Great Dividing Range, som är kontinentens vattendelare. De löper innanför kusten i nord–sydlig riktning från Cape York till Tasmanien (4 000 km). Bergen når högst i sin sydligaste del, de vintertid snöklädda Australalperna med Mount Kosciusko, 2 230 m. Väster om Sydney ligger Blue Mountains.

Klimat. Sydaustralien har ett klimat som påminner om Medelhavsområdet, och den subtropiska östkusten får i regel stora regnmängder genom sydostpassaden. Nordaustralien har tropiskt klimat och kan få häftiga monsunregn, ibland cykloner. I kontinentens inre råder fastlandsklimat med stora temperaturskillnader mellan natt och dag. Här regnar det mindre än 250 mm per år, t.ex. vid ökenstaden Alice Springs. Torkan kan någon gång avbrytas av våldsamma regn. Under torrtiden ödeläggs ibland stora områden i sydöst av skogsbränder.

Växt- och djurliv. Det isolerade läget har givit Australien en säregen växt- och djurvärld med en mängd arter som bara finns här. I det torra inlandet växlar snårig buskstäpp (scrub), som blommar upp tillfälligt efter regn, och sterila saltstäpper med ökenområden. Skog finns huvudsakligen i nederbördsrika områden; i norr och nordöst savann- och regnskog, i sydöst skogar med många arter av högväxt eukalyptus, som är Australiens karaktärsträd. Buskvegetationen i söder påminner om macchian i medelhavsländerna och Sydafrika.

Det artfattiga djurlivet domineras av pungdjuren. Mest kända är känguruerna, som lever på grässlätterna, koalan (trädklättrande pungbjörn) och vombaterna. Australiens kloakdjur, näbbdjuren och myrpiggsvinen, är jordens mest primitiva däggdjur. Fågellivet är rikt med bl.a. emu och många papegojarter. Det finns krokodiler och många olika ormar, varav flera mycket giftiga. Till de få inhemska högre däggdjuren hör vildhunden, dingon, som nu är nästan utrotad. Man tror att den kommit tidigt till Australien med den invandrande människan. Kaninen inplanterades av de brittiska kolonisatörerna, förvildades snabbt och har gjort stor skada på betesmarker och grödor.



Australiska statsförbundet, Australien (engelska Commonwealth of Australia eller bara Australia),
självständig förbundsstat inom Brittiska samväldet. 18,8 milj. inv. Det omfattar i huvudsak australiska fastlandet med Tasmanien och består av sex delstater och två territorier samt några mindre öar i Indiska oceanen och Stilla havet. Landet gör även anspråk på en sektor i Antarktis (drygt 6 milj. km2).

Befolkning. I förhållande till sin väldiga yta har landet mycket låg folktäthet (ca 2 inv./km2), särskilt i det stäpp- och ökenartade inlandet. Omkring 90 % av befolkningen bor i städer, främst på de södra och östra kustslätterna, där kolonisationen en gång inleddes. Men det glest bebodda Västaustralien, som omfattar 1/3 av landets yta, har haft en snabb folkökning sedan man gjort rika mineralfynd, bl.a. av järnmalm. Australiens största stad och kommersiella centrum är Sydney, belägen vid en av världens förnämsta naturhamnar, Port Jacksonviken, i Nya Sydwales. Andra betydande städer är Melbourne och Adelaide på sydkusten, Brisbane i Queensland på östkusten och Perth i Västaustralien. Förbundshuvudstaden Canberra (invigd 1927) utgör ett eget territorium sydväst om Sydney. Av ursprungsbefolkningen, aboriginerna, återstår i dag ca 145 000, som lever bl.a. i omfattande reservat i främst norra Australien. Vid européernas ankomst var de omkring 700 000. De har varit en missgynnad grupp, men på senare tid har deras villkor förbättrats.

Språk och religion. Omkring 90 % av befolkningen har sitt ursprung på Brittiska öarna, och engelska är officiellt språk. Från de första kolonisatörernas ankomst och in i vår tid har Australiens kultur och livsstil präglats av brittiska traditioner och institutioner. Kristendomen är den dominerande religionen, ca 75 % av befolkningen. De största samfunden är den anglikanska kyrkan (engelska nationalkyrkan) och den katolska kyrkan, vilken infördes av irländare. Anglikaner och katoliker utgör vardera omkring 25 % av befolkningen. Andra stora samfund är presbyterianer och metodister.

Invandring. En stor del av befolkningen är ättlingar till de straffångar som på 1700- och 1800-talen deporterades från Storbritannien till den nyupptäckta kontinenten. Fångarna blev arbetskraft i de framväxande kolonierna. En del frigavs och fick jord att odla. Snart kom allt fler fria immigranter, nya delar av kontinenten utforskades och med 1850-talets guldrush i sydöst sköt invandringen fart och befolkningen tredubblades på tio år. I början av 1900-talet skärptes invandringslagarna (kineser och polynesier utvisades) och länge mottogs bara vita immigranter; det var mest britter och irländare men också holländare, tyskar, greker m.fl. Under det ekonomiska uppsvinget efter andra världskriget kom en ny invandrarvåg och från 70-talet har också icke-européer tillåtits invandra; de flesta av dessa kommer från Asien och Stillahavsområdet. Under senare år har den totala invandringen legat runt 100 000 per år. Australien har varit ett typiskt invandrarland, som behövt de nya medborgarna för att bygga upp landet. Alltjämt söker sig många till Australien, som dock ställer vissa yrkes- och utbildningskrav på invandrarna.

Näringsliv. Australien har enorma naturtillgångar och landets ekonomi är beroende av råvaruexporten (mineral och jordbruksprodukter). Jordbruket var länge huvudnäring. Med början under andra världskriget, när landet var isolerat från Europa, byggdes industrin ut kraftigt. Jordbruket sysselsätter nu bara 6 % av befolkningen. Det är högt mekaniserat och odlingsenheterna är stora, men torkan skapar problem. Bara 3 % av landets yta är uppodlad, och konstbevattning är på många håll en förutsättning. Australien är en av världens ledande veteleverantörer. Vete odlas i de regnrika områdena innanför östra kustbergen. Andra produkter är socker, bomull, tobak, grönsaker och frukt. Vinodlingen är omfattande. Skogar finns bara i de östra bergstrakterna och på Tasmanien, och skogsbruket spelar mindre roll. Både timmer och pappersmassa måste importeras. Boskapsskötseln bedrivs extensivt på de stora slätterna. Tillgången på betesmarker är nästan obegränsad (1/3 av landets yta). De stora hjordarna av biffkor strövar fritt och vaktas av stockmen. Runt storstäderna i sydöst hålls mjölkkor för mejeriproduktion. Landet har världens mest omfattande fåravel (införd på 1790-talet). En fårfarmare kan ha från ett par tusen till uppemot 30 000 djur, som ger ull, kött och hudar. Australien är en betydande fiskenation, bl.a. exporteras skaldjur.

Australien är en stor exportör av olika mineral. De svarar för 1/3 av det totala exportvärdet. Guld utvinns fortfarande i mindre skala, men numera är landet framför allt en ledande producent av högvärdig järnmalm (nya fyndigheter upptäcktes 1961 i Västaustralien) och bauxit, liksom av bly och zink. Man bryter också nickel, koppar och tenn. Det finns gott om stenkol framför allt i sydöst och där utvecklades den första industrin. I Bass sund mellan fastlandet och Tasmanien har man på senare tid gjort stora fynd av olja och naturgas. Olja finns också på andra håll och den räcker nästan för landets behov. Man har funnit stora mängder uran i Nordterritoriet, men brytningen är omdiskuterad. Ett avancerat projekt som sammanlänkat flera floder i Australalperna ger ett elkraftstillskott och gör det möjligt att konstbevattna stora områden i sydöst.

Mineraltillgångarna blev grunden för en betydande tung industri (järn- och stålverk, aluminiumverk, maskin- och biltillverkning). Näst viktigast är livsmedelsindustrin, som förädlar jordbrukets produkter. Asiens industristater och USA är Australiens viktigaste handelskontakter. Till Japan exporteras stora mängder stenkol och järnmalm. Tidigare var Storbritannien den främsta handelspartnern.

Turismen växer snabbt. Populära resmål är Sydney med natursköna omgivningar, kusten vid Brisbane (Gold Coast med Surfer’s Paradise), Stora Barriärrevet utanför Queensland och, mitt inne på kontinenten, den väldiga klippan Ayers rock, som är en helig plats för aboriginerna.

Historia. Europeiska sjöfarare nådde Australiens kuster på 1600-talet, bl.a. portugiser, spanjorer, holländare och britter. Mer än 100 år efter upptäckten av ön Tasmanien seglade James Cook in i Botany Bay söder om Sydney 1770 och annekterade området för britternas räkning. I nästan hundra år (1788–1868) utnyttjades Australien som straffkoloni. Längs kusterna växte flera bosättningsområden fram. De fick viss självstyrelse på 1850-talet, och 1901 förenades de i en förbundsstat som blev självstyrande dominion i Brittiska imperiet. Bristen på arbetskraft var stor när ett nytt samhälle skulle byggas upp. Arbetarrörelsen fick tidigt en stark ställning. Australien var från slutet av 1800-talet ett föregångsland när det gäller politiska och sociala reformer (åtta timmars arbetsdag, kvinnlig rösträtt, ålderspension). Inrikespolitiskt har två partier eller grupper stått mot varandra: å ena sidan det nationellt inriktade arbetarpartiet, labor (ALP), å andra sidan det konservativa och brittiskorienterade liberala partiet (LP) som leder en koalition med nationella partiet (NCP), vilket grundades som ett landsbygdsparti. Efter ett långt regeringsinnehav för de borgerliga på 1950- och 60-talen dominerade arbetarpartiet politiken från början av 1980-talet. Efter 13 år av labourstyre tog de borgerliga över vid 1996 års val.

Utrikespolitiskt har Australien varit orienterat mot västvärlden. Landet deltog med de allierade i båda världskrigen och stred på FN:s sida Koreakriget och på USA:s i Vietnamkriget. De politiska och ekonomiska banden till Storbritannien försvagades efter andra världskriget. Australien närmade sig USA och anslöt sig till försvarspakterna ANZUS och SEATO. Ekonomiskt har man byggt ut kontakterna i Asien och Stillahavsområdet. Papua Nya Guinea, som förvaltats av Australien under FN, blev självständigt 1975. Vid en folkomröstning 1999 sade en klar majoritet nej till regeringens förslag om övergång till republik. Anledningen var inte främst monarkistiska sympatier utan att drottning Elizabeth skulle ersättas av en parlamentsvald (inte direkt folkvald) president.

(Källa BSL01)


HEM

UPP

Kontakta reseledaren.nu: Kontakt
Om cookies på reseledaren.nu: Cookies
Om reseledaren.nu
Sajtkarta

© Copyright 1997 - 2017 www.reseledaren.nu
Alla rättigheter reserverade, med resevration för fel.


www.reseledaren.nu - världens hemsida!