hjälp-text

REKLAM

Logga in »

AUSTRALIEN - SYDNEY

australien_-_sydneys flagga

Flaggan
Stjärnbilden till höger är Södra korset. Den stora stjärnan till vänster symboliserar Australien. Storbritanniens "Union Jack" är infälld.

Betyg som resmål
australien_-_sydneys placering i världen

Fakta
(Australien generellt)
Yta: 7 682 300 km2 (Sverige 449 964 km2)
Folkmängd: 20 milj
Befolkningstillväxt per år: 1,6 %
Medellivslängd: Män 73,8 år Kvinnor 80 år
Barn per fertil kvinna: 1,9 st
Huvudstad: Canberra (330 000)
Språk: engelska
Religion: protestantism
Statsskick: förbundsstat, medlem av Brittiska samväldet
Nationaldag: 26 januari (första bosättningen 1788)
FN-medlemskap: 1945
Valuta: 1 dollar (AUD) = 100 cent
BNP per capita: 17 510 USA-dollar (Sverige 23 750 US-dollar)
Tid: + 9 timmar i Sydney (se upp med sommar/vintertid!)
(se även tidszoner »)

Sydney

Huvudstad i Australien kanske många tror, men det är det inte (det är Canberra som är det), men utan tvekan den mest kända staden i Australien. Och det som symboliserar staden är ju naturligtvis det kända operahuset.
Staden i sig är en av de bästa städer jag besökt, och om jag skulle kunna tänka mig att flytta från Stockholm så skulle det bli till Sydney. Staden påminner till viss del om Stockholm, men är ur andra synvinklar också totalt annorlunda.

Sydney har en skön atmosfär, enkelt att hitta, har grönområden, bra shoppingbutiker, tunnelbana (som är imponerade stort) eller om man ska kalla det pendel-tunnelbana, för tågen går flera mil utanför Sydney, ja Sydney har allt man behöver - och man behöver inte frysa här heller!
Vill man få en snabbtur genom Sydney kan man åka en mono-rail som finns inne i city, den åker runt inne i kärnan av staden.

Operahuset

Det är ju en byggnad som alla turister besöker, det är väl ingen som missar den? Man kan även gå in i byggnaden om man vill, men när vi var där så hade de stängt av de inre delarna för besökare, dit kunde man bara gå med en guide, vilket vi hoppade över. Det räckte med att se det från utsidan.
Toan däremot har jag invigt, jag fick värsta magköraren när jag var där (en turistdiarré som jag drog på mig på Bali f.ö.) och sprang som en galning från baksidan till framsidan och in på muggen, värt att veta va? Så varje gång jag ser operahuset på TV eller på bild så vet ni vad jag kommer att tänka på. Ja det var ingen kul upplevelse.

Det finns ett område i Sydney som heter Kings Cross, betraktas väl lite som hor- och slumområde. Men där hamnade vi i alla fall, lyckades hitta ett mycket bra vandrarhem där, det bästa under hela vår resa. Rummen hade både TV och AC, och det var billigt också. Det var inga problem att bo i det området, inget hända oss i alla fall (det är mycket värre i L.A.).
Vi hade nära till det mesta, och var bara några tunnelbanestationer från själva centrum.
Ett tur upp i Sydney-Tornet (AMP-tower) ger en underbar utsikt över staden och dess närhet, tornet är på hela 327 meter.


Blue Mountains

Ca 30 mil väster om Sydney finns det ett bergsområde som kallas för Blue Mountains. Dit tar man sig med hyrbil eller med någon turistbuss-tur. Här finns vacker natur att beskåda, och även "de tre systrarna", det är tre bergstoppar som står bredvid varandra. För att se dem på bästa sätt kan man åka en linbana ca 300 meter över marken (med risk för eget liv). På samma ställe finns även världens brantaste järnväg, en liten bana som man kan åka, den lutar hela 52 grader!
Varför området heter Blue Mountains beror på att det blir ett blått skimmer mellan bergen pga. någon gas som växterna producerar, och när solstrålarna träffar detta blir dt liksom blått på nått vis.

Australian Wild Life Park

I närheten av Blue Mountains ligger Australian Wild Life Park, det är en djurpark med flera av Australiens unika djurarter. Bl.a. finns där möjlighet att komma nära en koala och känna på dess mjuka päls. Någon större reaktion är det inte på dem, de sover mest på dagarna (de är väl trötta på alla turister som kommer och stör dem).

australien_-_sydney

Operahuset

Operahuset


Operahuset i Sydney

Operahuset i Sydney


Jag med ryggsäck i Kings
Cross

Jag med ryggsäck i Kings Cross


Blue Mountains

Blue Mountains


Klappar en koala

Klappar en koala


vatten
OK, men köp för att vara säker
Ska inte vara några problem
prisbild
Det är inte billigt här, priserna är som hemma i Sverige, det gäller det mesta, boende, mat, transport etc.
effektiv flygtid
-
Finns bra vandrarhem som är som hotell. Ska inte vara något problem att finna något ställe att bo på, priserna är högre här pga. att det är en storstad
övrigt
Missa inte Operahuset (fast vem gör det, så det var ju dumt att nämna?), Sydney-tornet och stadens härliga atmosfär (fast den är dock svår att få med på bild!?)
Och se upp med solandet, solen tar hårdare här än någon annanstans i världen, se solskyddsmedel.
Läs även om - Cairns och Brisbane
vaccination » vilket vaccin behöver du?
tidskillnader » se de olika tidszonerna
klädstorlekar & omräkningstabeller »

Elkontakt


Spänning: 230 Volt
Frekvens: 50 Hertz

Elkontakt typ nr 9

Se alla elkontakter här »


Valuta



Här kan du enkelt se aktuell valutakurs för AUSTRALIEN - SYDNEY. Knappa in summan och tryck på "visa resultat", eller på "köp" om du vill köpa/boka denna valuta.

Se mer om valutor här »

Vädret just nu

Click for Sydney, New South Wales Forecast

Solen & Månens upp/nedgång

Click for Sydney, New South Wales Forecast

MER OM LANDET AUSTRALIEN - SYDNEY

Sydney [si_dni],

stad på Australiens sydöstkust, huvudstad i delstaten Nya Sydwales. 3,9 milj. inv. Det är Australiens äldsta och största stad och viktigaste sjöfartsstad, med vackert läge vid havet och stora parker och grönområden. Den djupa Port Jacksonviken bildar en ypperlig naturlig hamn.

Sydney är landets främsta kommersiella centrum med bl.a. stål- och verkstadsindustri, oljeraffinaderier, kemisk industri och livsmedelsfabriker. Den äldsta stadskärnan med några få bevarade hus från kolonialtiden är klippudden the Rocks vid den inre hamnen, Sydney Cove. Ovanför hamnen med livlig färjetrafik från Circular Quay ligger de moderna affärskvarteren med avancerad höghusarkitektur; högsta punkten i stadens skyline är Sydney Tower (305 m), som erbjuder en enastående utblick över stadsområdet. Darling Harbour, den gamla hamnen, har byggts om till ett futuristiskt shopping- och konferenscentrum med bl.a. Sydneys akvarium. Över bukten lyfter Sydney Harbour Bridge (invigd 1932) sitt mäktiga spann. Bron förenar centrum med de norra stadsdelarna.

Sydney är mycket vidsträckt och omges av stora, grönskande villaförorter. Det är ett utbildningscentrum med flera universitet och en livlig kulturstad, som bl.a. har förnämliga museer. Det arkitektoniskt märkliga operahuset, uppfört vid hamninloppet 1959–73, ritades av dansken Jørn Utzon. Dess tak är klätt med vitskimrande keramikplattor från svenska Höganäs och med sin djärvt svängda silhuett har byggnaden blivit stadens främsta kännemärke. Söderut vid den grunda Botany Bay ligger den internationella flygplatsen. Turismen till Sydney ökar starkt. Längs kusten finns utmärkta bad- och surfingstränder, Bondi Beach, Manly m.fl., som lockar resenärer från hela världen. Väster om staden ligger nationalparken Blue Mountains med eukalyptusskogar och märkliga bergsformationer, i norr det berömda vindistriktet Hunter Valley. 1994 härjades Sydneys ytterområden av svåra skogsbränder. År 2000 hölls sommar-OS i Sydney.

Sydney var den första brittiska bosättningen i Australien; den grundades 1788 som koloni för brittiska straffångar.


Massor mer om Australien [av latin terra australis, ”Sydlandet”],

under antiken benämning på en okänd sydlig kontinent; namnet Australien har använts sedan början av 1800-talet], den minsta och geografiskt mest isolerade av världsdelarna. Den är Europas antipod (belägen på motsatt sida) på södra halvklotet. Kontinenten omfattar australiska fastlandet, Tasmanien utanför sydostkusten och några smärre öar. Den har i stort sett samma utsträckning som Australiska statsförbundet, som vanligen också kallas Australien. Tidigare räknades också Nya Zeeland, Nya Guinea och Stilla havets öar till världsdelen Australien.

Landformer. Australien ingick en gång i urkontinenten Gondwanaland och var förenad med Asien genom en landbrygga. Det omges av hav, Indiska oceanen i väster, Stilla havet i öster. Kontinenten har släta kuster och få öar. I sydöst finns goda naturhamnar, bl.a. vid Sydney och Brisbane. Utanför nordöstra kusten sträcker sig Stora Barriärrevet, världens längsta korallrev (ca 2 400 km) med unik marin flora och fauna. Kusten i norr är mestadels flack och sumpig, sydkusten brant. Huvuddelen av Australien (västra och centrala delarna) är ett torrt platåland med stora öknar, bl.a. Stora Victoriaöknen. I det inre finns några få bergmassiv (Macdonnel Range och Musgrave Range) och enstaka rundslipade restberg av rödbrun sandsten som höjer sig över den flacka terrängen (Ayers Rock, Mount Olga).

Österut sänker sig landet och bildar flera bäcken. Ett av dem utgör en enorm artesisk bassäng: grundvatten pressas (eller pumpas) upp från stora djup, vilket möjliggjort uppodling av det torra området. Söderut ligger avloppslösa saltsjöar som under torrtid avdunstar och blir träsk eller torkar ut helt (bl.a. Eyresjön, 12 m under havsytan). Mer än hälften av kontinentens yta saknar avrinning till havet, och floderna torkar i regel ut; en flod som har vatten enbart under regntiden kallas creek. Den enda större, ständigt vattenförande floden är Murray i sydöst med bifloden Darling.

Östkustens högland är ett system av bergskedjor, Great Dividing Range, som är kontinentens vattendelare. De löper innanför kusten i nord–sydlig riktning från Cape York till Tasmanien (4 000 km). Bergen når högst i sin sydligaste del, de vintertid snöklädda Australalperna med Mount Kosciusko, 2 230 m. Väster om Sydney ligger Blue Mountains.

Klimat. Sydaustralien har ett klimat som påminner om Medelhavsområdet, och den subtropiska östkusten får i regel stora regnmängder genom sydostpassaden. Nordaustralien har tropiskt klimat och kan få häftiga monsunregn, ibland cykloner. I kontinentens inre råder fastlandsklimat med stora temperaturskillnader mellan natt och dag. Här regnar det mindre än 250 mm per år, t.ex. vid ökenstaden Alice Springs. Torkan kan någon gång avbrytas av våldsamma regn. Under torrtiden ödeläggs ibland stora områden i sydöst av skogsbränder.

Växt- och djurliv. Det isolerade läget har givit Australien en säregen växt- och djurvärld med en mängd arter som bara finns här. I det torra inlandet växlar snårig buskstäpp (scrub), som blommar upp tillfälligt efter regn, och sterila saltstäpper med ökenområden. Skog finns huvudsakligen i nederbördsrika områden; i norr och nordöst savann- och regnskog, i sydöst skogar med många arter av högväxt eukalyptus, som är Australiens karaktärsträd. Buskvegetationen i söder påminner om macchian i medelhavsländerna och Sydafrika.

Det artfattiga djurlivet domineras av pungdjuren. Mest kända är känguruerna, som lever på grässlätterna, koalan (trädklättrande pungbjörn) och vombaterna. Australiens kloakdjur, näbbdjuren och myrpiggsvinen, är jordens mest primitiva däggdjur. Fågellivet är rikt med bl.a. emu och många papegojarter. Det finns krokodiler och många olika ormar, varav flera mycket giftiga. Till de få inhemska högre däggdjuren hör vildhunden, dingon, som nu är nästan utrotad. Man tror att den kommit tidigt till Australien med den invandrande människan. Kaninen inplanterades av de brittiska kolonisatörerna, förvildades snabbt och har gjort stor skada på betesmarker och grödor.



Australiska statsförbundet, Australien (engelska Commonwealth of Australia eller bara Australia),
självständig förbundsstat inom Brittiska samväldet. 18,8 milj. inv. Det omfattar i huvudsak australiska fastlandet med Tasmanien och består av sex delstater och två territorier samt några mindre öar i Indiska oceanen och Stilla havet. Landet gör även anspråk på en sektor i Antarktis (drygt 6 milj. km2).

Befolkning. I förhållande till sin väldiga yta har landet mycket låg folktäthet (ca 2 inv./km2), särskilt i det stäpp- och ökenartade inlandet. Omkring 90 % av befolkningen bor i städer, främst på de södra och östra kustslätterna, där kolonisationen en gång inleddes. Men det glest bebodda Västaustralien, som omfattar 1/3 av landets yta, har haft en snabb folkökning sedan man gjort rika mineralfynd, bl.a. av järnmalm. Australiens största stad och kommersiella centrum är Sydney, belägen vid en av världens förnämsta naturhamnar, Port Jacksonviken, i Nya Sydwales. Andra betydande städer är Melbourne och Adelaide på sydkusten, Brisbane i Queensland på östkusten och Perth i Västaustralien. Förbundshuvudstaden Canberra (invigd 1927) utgör ett eget territorium sydväst om Sydney. Av ursprungsbefolkningen, aboriginerna, återstår i dag ca 145 000, som lever bl.a. i omfattande reservat i främst norra Australien. Vid européernas ankomst var de omkring 700 000. De har varit en missgynnad grupp, men på senare tid har deras villkor förbättrats.

Språk och religion. Omkring 90 % av befolkningen har sitt ursprung på Brittiska öarna, och engelska är officiellt språk. Från de första kolonisatörernas ankomst och in i vår tid har Australiens kultur och livsstil präglats av brittiska traditioner och institutioner. Kristendomen är den dominerande religionen, ca 75 % av befolkningen. De största samfunden är den anglikanska kyrkan (engelska nationalkyrkan) och den katolska kyrkan, vilken infördes av irländare. Anglikaner och katoliker utgör vardera omkring 25 % av befolkningen. Andra stora samfund är presbyterianer och metodister.

Invandring. En stor del av befolkningen är ättlingar till de straffångar som på 1700- och 1800-talen deporterades från Storbritannien till den nyupptäckta kontinenten. Fångarna blev arbetskraft i de framväxande kolonierna. En del frigavs och fick jord att odla. Snart kom allt fler fria immigranter, nya delar av kontinenten utforskades och med 1850-talets guldrush i sydöst sköt invandringen fart och befolkningen tredubblades på tio år. I början av 1900-talet skärptes invandringslagarna (kineser och polynesier utvisades) och länge mottogs bara vita immigranter; det var mest britter och irländare men också holländare, tyskar, greker m.fl. Under det ekonomiska uppsvinget efter andra världskriget kom en ny invandrarvåg och från 70-talet har också icke-européer tillåtits invandra; de flesta av dessa kommer från Asien och Stillahavsområdet. Under senare år har den totala invandringen legat runt 100 000 per år. Australien har varit ett typiskt invandrarland, som behövt de nya medborgarna för att bygga upp landet. Alltjämt söker sig många till Australien, som dock ställer vissa yrkes- och utbildningskrav på invandrarna.

Näringsliv. Australien har enorma naturtillgångar och landets ekonomi är beroende av råvaruexporten (mineral och jordbruksprodukter). Jordbruket var länge huvudnäring. Med början under andra världskriget, när landet var isolerat från Europa, byggdes industrin ut kraftigt. Jordbruket sysselsätter nu bara 6 % av befolkningen. Det är högt mekaniserat och odlingsenheterna är stora, men torkan skapar problem. Bara 3 % av landets yta är uppodlad, och konstbevattning är på många håll en förutsättning. Australien är en av världens ledande veteleverantörer. Vete odlas i de regnrika områdena innanför östra kustbergen. Andra produkter är socker, bomull, tobak, grönsaker och frukt. Vinodlingen är omfattande. Skogar finns bara i de östra bergstrakterna och på Tasmanien, och skogsbruket spelar mindre roll. Både timmer och pappersmassa måste importeras. Boskapsskötseln bedrivs extensivt på de stora slätterna. Tillgången på betesmarker är nästan obegränsad (1/3 av landets yta). De stora hjordarna av biffkor strövar fritt och vaktas av stockmen. Runt storstäderna i sydöst hålls mjölkkor för mejeriproduktion. Landet har världens mest omfattande fåravel (införd på 1790-talet). En fårfarmare kan ha från ett par tusen till uppemot 30 000 djur, som ger ull, kött och hudar. Australien är en betydande fiskenation, bl.a. exporteras skaldjur.

Australien är en stor exportör av olika mineral. De svarar för 1/3 av det totala exportvärdet. Guld utvinns fortfarande i mindre skala, men numera är landet framför allt en ledande producent av högvärdig järnmalm (nya fyndigheter upptäcktes 1961 i Västaustralien) och bauxit, liksom av bly och zink. Man bryter också nickel, koppar och tenn. Det finns gott om stenkol framför allt i sydöst och där utvecklades den första industrin. I Bass sund mellan fastlandet och Tasmanien har man på senare tid gjort stora fynd av olja och naturgas. Olja finns också på andra håll och den räcker nästan för landets behov. Man har funnit stora mängder uran i Nordterritoriet, men brytningen är omdiskuterad. Ett avancerat projekt som sammanlänkat flera floder i Australalperna ger ett elkraftstillskott och gör det möjligt att konstbevattna stora områden i sydöst.

Mineraltillgångarna blev grunden för en betydande tung industri (järn- och stålverk, aluminiumverk, maskin- och biltillverkning). Näst viktigast är livsmedelsindustrin, som förädlar jordbrukets produkter. Asiens industristater och USA är Australiens viktigaste handelskontakter. Till Japan exporteras stora mängder stenkol och järnmalm. Tidigare var Storbritannien den främsta handelspartnern.

Turismen växer snabbt. Populära resmål är Sydney med natursköna omgivningar, kusten vid Brisbane (Gold Coast med Surfer’s Paradise), Stora Barriärrevet utanför Queensland och, mitt inne på kontinenten, den väldiga klippan Ayers rock, som är en helig plats för aboriginerna.

Historia. Europeiska sjöfarare nådde Australiens kuster på 1600-talet, bl.a. portugiser, spanjorer, holländare och britter. Mer än 100 år efter upptäckten av ön Tasmanien seglade James Cook in i Botany Bay söder om Sydney 1770 och annekterade området för britternas räkning. I nästan hundra år (1788–1868) utnyttjades Australien som straffkoloni. Längs kusterna växte flera bosättningsområden fram. De fick viss självstyrelse på 1850-talet, och 1901 förenades de i en förbundsstat som blev självstyrande dominion i Brittiska imperiet. Bristen på arbetskraft var stor när ett nytt samhälle skulle byggas upp. Arbetarrörelsen fick tidigt en stark ställning. Australien var från slutet av 1800-talet ett föregångsland när det gäller politiska och sociala reformer (åtta timmars arbetsdag, kvinnlig rösträtt, ålderspension). Inrikespolitiskt har två partier eller grupper stått mot varandra: å ena sidan det nationellt inriktade arbetarpartiet, labor (ALP), å andra sidan det konservativa och brittiskorienterade liberala partiet (LP) som leder en koalition med nationella partiet (NCP), vilket grundades som ett landsbygdsparti. Efter ett långt regeringsinnehav för de borgerliga på 1950- och 60-talen dominerade arbetarpartiet politiken från början av 1980-talet. Efter 13 år av labourstyre tog de borgerliga över vid 1996 års val.

Utrikespolitiskt har Australien varit orienterat mot västvärlden. Landet deltog med de allierade i båda världskrigen och stred på FN:s sida Koreakriget och på USA:s i Vietnamkriget. De politiska och ekonomiska banden till Storbritannien försvagades efter andra världskriget. Australien närmade sig USA och anslöt sig till försvarspakterna ANZUS och SEATO. Ekonomiskt har man byggt ut kontakterna i Asien och Stillahavsområdet. Papua Nya Guinea, som förvaltats av Australien under FN, blev självständigt 1975. Vid en folkomröstning 1999 sade en klar majoritet nej till regeringens förslag om övergång till republik. Anledningen var inte främst monarkistiska sympatier utan att drottning Elizabeth skuller ersättas av en parlamentsvald (inte direkt folkvald) president.

(Källa BSL01)


HEM

UPP

Kontakta reseledaren.nu: Kontakt
Om cookies på reseledaren.nu: Cookies
Om reseledaren.nu
Sajtkarta

© Copyright 1997 - 2017 www.reseledaren.nu
Alla rättigheter reserverade, med resevration för fel.


www.reseledaren.nu - världens hemsida!