ANNONS
Det sista man vill ska hända är ju att resan ska bli förstörd av en sjukdom. Minns du Anslagstavlan på 80-talet!? Rastapopulus eller vad det nu var...
En enkel regel för att undvika de vanligaste magsjukefällorna är att följa ramsan: "boil it, peel it or spoil it" (koka, skala eller skippa). Och att hålla en extra god hygien vid toalettbesök. Men det finns egentligen inget hundraprocentigt recept på hur man garanterat kan slippa magåkommor, man får använda sitt eget omdöme.
Här är de enklaste reglerna
En vanlig bakterie över hela världen. Ofta ett akut insjuknande med diarréer, magsmärtor och feber. Normalt behövs ingen antibiotikabehandling.
Cirka 1500 fall rapporteras per år i Sverige. Man kan vara bärare utan att ha några symptom alls, men många har diarré, som kan vara långvarig, med magkramper, trötthet och viktminskning. Behandlas med antibiotika.
Vanlig över hela världen. Normalt ges ingen antibiotikabehandling, men ibland kan vätskeersättning behövas. Det finns flera hundra olika salmonellaarter, bl.a. en som orsakar Tyfoidfeber (en allvarlig tarminfektion), se mer om det längre ner.
Allvarlig sjukdom i tredje världen som orsakar många dödsfall. Sjukdomen börjar med måttlig feber, diarré och buksmärtor. Behandling med antibiotika.
Du bör alltid ha ett grundskydd vid alla resor utomlands, och i det ingår skydd mot följande sjukdomar:
Poliovirus är spritt över större delen av världen där hygieniska förhållanden är bristfälliga. Polioviruset utsöndras från mag-tarmkanalerna hos sjuka och smittan överföres med förorenad mat och dryck.
Stelkramp (tetanus) orsakas av ett nervgift från en bakterie, som oftast kommer in i vår kropp via sår, även bagatellartade skador i huden kan vara farliga.
Difteri är en allvarlig infektionssjukdom orsakad av en toxinproducerande bakterie. Oftast sitter infektionen i svalget.
Gula febern orsakas av ett virus, som sprids med myggor och som drabbar levern med gulsot och hög feber som följd. Kan föranleda krav på giltigt vaccinationsintyg till vissa länder, ofta Centralafrika och i norra Sydamerika, där sjukdomen huvudsakligen förekommer i vissa skogsområden.
Kolera är en smittsam tarmsjukdom som ger svår
diarré.
Finns Dukoral som är ett oralt vaccin mot kolera, se i
Fass.se
(Epidemisk gulsot) Hepatit A är spridd över hela världen. Hepatit A-viruset utsändes via mag-tarmkanalen och överförs via förorenade livsmedel samt via blodkontakt. Yngre personer löper större risk att insjukna än äldre. Resor till Afrika söder om Sahara, Asien eller Sydamerika anses innebära mer än 100 gånger större risk än resor till Sydeuropa.
Tyfoid är en allvarlig tarminfektion som förutom tarmsymptom ger en långdragen oförklarlig feber. Sjukdomen orsakas av Salmonella typhi, en speciell salmonellaart.
Japansk B-encefalit är en allvarlig virussjukdom i hjärnan som förekommer i stora områden i södra och östra Asien. Smittan sprids med myggor från svin och kor till människor. Risken är därför större på landsbygden än i större städer.
Corona, en virussjukdom som dök upp i slutet av 2019 och blev till en pandemi. Se till att ha ett grundskydd enligt gällande regler och följ utveckligen noga för det land du ska till.
TBE är en virusinfektion i hjärnan som sprids via fästingar som förekommer under sommarmånaderna i många delar av Sverige, men den är vanlig utomlands också, t.ex. i central- och Östeuropa. Minst tre sprutor under en period måste tas för att bygga upp ett grundskydd.
Tuberkulos är så ovanlig i Sverige att den tidigare obligatoriska vaccinationen av spädbarn (BCG) inte längre utförs rutinmässigt. Personer födda senare än 1974 är sålunda oskyddade mot tuberkulos. Spridningen av sjukdomen ökar nu även i industriländer som en följd av sviktande samhällsekonomi, folkomflyttningar och HIV-infektioner.
Rabies är en virussjukdom i hjärnan som praktiskt taget alltid leder till döden. Rabies är spridd i stora delar av världen och finns även i Europa. Rabies sprids inte bara med hundar och katter utan också med apor, rävar, fladdermöss och t o m tamboskap. Vaccin ges i huvudsak till personer som vistas längre tid i skogsområden i u-länder eller som jobbar med djur.
Hepatit B är vanligt förekommande i Sydostasien, Afrika och Sydamerika. Hos vissa individer kan infektionen bli kronisk och även leda till levercirros (skrumplever) och levercancer. Smittan sprids genom blodtransfusioner, sexuella kontakter, kontakt med kroppsvätskor och osterila kanyler.
Meningokocker kan orsaka livshotande infektioner i blod och hjärnhinnor. Medan sjukdomen uppträder slumpmässigt i Sverige förekommer från tid till annan stora utbrott i delar av Centralafrika.
Malariasjukdomen orsakas av parasiter, så kallade plasmoider, som sprids
genom stick av malariamyggor. Plasmoider utvecklas dels i myggan, dels i
den stuckna människan, där främst de röda blodkropparna invaderas. När de
röda blodkropparna sen sprids ut i blodomloppet får man s.k. malariafeber.
Det finns fyra olika malariaarter.
Tänk på att inte använda samma malariaprofylax till två olika resetillfällen,
då det kan ha kommit ett nyare eller är ett annat som gäller vid en annan
ort, mycket viktigt att komma ihåg.
Man kan skydda sig mot malaria genom att undvika att bli stucken av malariamyggor, att använda myggmedel, myggnät etc. Oftast är det dessutom nödvändigt att använda tablettprofylax.